Här är en bild på Doblon-TR. Pappa till Ninfas lille skrangelpelle och förra årets Corredor (den numera finsk/spanske prinsen).

Fotot är från hans unghästtid. Nu är han nästan helt vit och om möjligt ännu vackrare och "kralligare".

Så här förvånad ser man ut när man ser dagens ljus! En hingst föddes igår 22.45

Ninfa hade tydligen hittat översättningen på den japanska manualen och vid insläpp sprang hon in i stallet. Hon brukar annars lunka så sävligt.

Så nu förstod vi att det var "skarpt läge".

Allt gick bra och vid 3-tiden var jag i säng. Då hade jag kollat att han åt ordentligt osv, osv.

Han har än så länge en fin nougatfärg, men lär bli helt vanlig skimmel sedan. Pappa är vit.

Estelas feber har gått ner till normal nivå idag. Fortfarande svullen och öm. Nu har hon god aptit igen och kommer kanske att må ännu bättre när hon får komma ut i hagen.

Vi fick regn inatt och allt är tvättat och fräscht. Härligt, nu kommer växtligheten att explodera med den här goa värmen som vi har.

Igår var jag hos frissan och piggade sedan upp garderoben, som behövde ett färglyft. Nu har jag hittat fina toppar i alla regnbågens färger. Fin ska jag bli!

När jag kom hem hade Estela svullet juver och feber. Jag lyckades mjölka ur lite, men inte tillräckligt. Hon hade ont och tyckte idén med att mjölkas var helt onödig. Hon går fortfarande med sitt fjolårsföl, men har inte låtit henne dia heller, givetvis. Jaha, när vi trodde att avvänjningen hade gått så bra så smäller det här till.

Hon fick Hippotrim igår kväll och nu verkar hon piggare. Hon äter i alla fall, så vi får hoppas att det vänt. Jag ska ut och prova att mjölka ur igen. Får väl ge Finadyne om hon har lika ont idag.

Det blev ett rörigt slut på gårdagen och därför inget bloggskrivande.

Nu är kameran uppriggad i stallet vid Ninfas box. Vi har inte börjat vaka än. Hon är ju beräknad den 18:e, så vi hoppas få ytterligare några nätters sömn.

Jag köpte en jättebra nappflaska förra året och vi fick använding av den dessutom. I Nordpost katalog hittade jag denna mycket bra sak. De flesta nappflaskor kräver att fölet/kalven/lammet suger, men denna funkar så att om man trycker på nappen så sprutar det ut mjölk. Mycket bra! Om ett föl är svagt och inte vill dricka, så är det förstås också vanligt att sugreflexen är svag och då är den här nappen perfekt. Det är ett stort handtag i flaskan så man kan stå bakom fölets rumpa och ha fölet vänt mot juvret så att de förknippar mamman med mjölken.

Nobleza föddes en vecka tidigt, vilket ju i och för sig inte spelar någon större roll. Men hon hade inte en susning om vad man skulle göra med mammas tuttar. Hon ställde sig vid juvret utan att suga. Hon buffade och grejade, men sög inte. Ni som haft föl och vet att råmjölken är livsviktig och att man bara har några timmar på sig, vet ju hur svettigt det blir när fölet inte dricker.

Vi fick mjölka ur och nappa henne. Estela var förstföderska, men så duktig, och stod tålmodigt och lät mig dra och böka med hennes spända juver.

Hålet i flaskan är så stort att man kan mjölka direkt ner i den och får man sedan i fölet lite mjölk så brukar det lösa sig. Så även i detta fallet. När hon fick smak på mjölken så började hon aktivt söka och efter ett par timmar även att suga.
Tusan så svettig man är då! Fölet ångar av värme, boxen är dyblöt, man själv genomtrött av nattvak och allt är rörigt.
Det smakar rysligt gott med en kopp och en macka sedan! Och inte minst en dusch...

Nu har vår lillhingst åkt iväg mot sitt nya hem! Han stod och väntade vid grinden när vi hämtade och sedan gick han rakt upp i transporten utan att tveka en sekund. Han blev i och för sig lite ledsen när han förstod att mamma inte skulle resa med honom, men han får snart sällskap i transporten av en jämngammal häst. De skulle hämta upp en till i Halmstad.

Mamma Ninfa har kallat några gånger på honom i hagen. Det gjorde hon inte förra året när Indio åkte. Men jag tycker att Corredor och hon har haft ett "tightare" band. De har gått mycket tillsammans även nu när han inte diade. De har också stått och kliat varandra en hel del.

Ninfa går annars mest för sig själv.

Ninfas mage har ändrat form nu och juvret börjar fyllas ut. Så nog märks det att hon bara har ca 2 1/2 vecka kvar. Hon fölade några dagar tidigt i fjol och några dagar sent förförra året, så vi har inte mycket ledtrådar där inte...

Ikväll ringde transportören och berättade att han hämtar Corredor imorgon eftermiddag.

Nu är Kerstin glad (och nervös). Corredor är världens coolaste kille och kommer att klara resan lätt som en plätt.

Jag fick mail från Lotta och hon berättade att resan gick bra med Figaro. Han var helt cool när han kom fram. Härligt! Det känns förstås också skönt för oss att lämna iväg en häst som villigt går upp i transporten och som beter sig lugnt och fint.

Hästarna fick gå i "stall-nära" hagar idag, eftersom jag är ensam vid insläpp. Det tar lite tid att promenera hela vägen ner till stora hagen, även om det går bra att ta dem parvis. Men det är halvt deprimerande med den grå bakgrunden när jag fotade. Men, men det är väl såhär det ser ut hos de flesta hästägare vid denna årstid.

Corredor är nästan lika stor som sin mamma nu.

Azora blir allt mer lik storasyster, Alissa.
Jag fick ett foto från Lotta på Figaro, hemkommen till nya stallet.