Vi har samma rutin varje kväll och morgon - knacka i kattmatsburken och då kommer våra två älskade katter springande och får mjukmat. Igår hade vi inte sett Putte på hela dagen och han kom inte på kvällen. Jag var iväg hela dagen, men Kenneth hade kört längs vägen och letat. Givetvis med hjärtat i halsgropen och en önskan om att inte hitta Putte där.

Han hade letat igenom halmloftet, men ingen Putte. Öppnat förråd och ridhus, men ingen Putte.

Vi knackade i burken och ingen Putte. Båda två sprang och tittade i fönstret på kvällen och öppnade ytterdörren, men ingen Putte.

Imorse hade jag ingen aptit alls för det var fortfarande ingen Putte hemma. Så vi gick ut för att släppa ut hästarna och ta frukosten senare. Tiger kom så jag stod med honom i famnen och känner hur tårarna bara rinner. Tänk om det hänt Putte något.

Jag gick in för att tvätta av mitt ansikte och gissa vem jag krockar med i toadörren? PUTTE!!! Han hade varit instängd på toa. Jag blev så glad så jag grät ännu mer och Putte fattade ingenting. Han hade lyckats få upp dörren till handduksskåpet och legat där i lugnan ro. Vi hade gäster på gården igår morse och sedan på kvällen så någon gång då hade han smitit med in och sedan blivit instängd.

Tack snälla vem jag nu ska tacka. Frukosten smakade väldigt gott!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...