Jag tror väl aldrig att hästbranschen har varit i en så djup kris som nu, varken i Sverige och eller i övriga Europa. I nya numret av Ridsport finns EN ! sida hästar till salu. Det som normalt har varit sida upp och sida ner. Jag har prenumererat i flera år och har aldrig upplevt något liknande. Trots att tidningen bjuder på gratis till-saluannonser ibland blir det inte mer än ett par sidor. Helt otroligt.

Vi fick inga föl i år och väntar inga till nästa år. Att "producera" föl är inte vår grej. Att ta fram föl och sedan sälja för 50 000:- är också helt omöjligt. Då skulle vi inte få tillbaka vad vi lagt ner ens. Att driva ett företag går ut på att gå med vinst, om än aldrig så liten :-) men att gå med förlust och dessutom inte ha en krona för allt jobb man lägger ner eller att inte få en liten avskrivning på stoets kostnader skulle vara en stollig ekvation. Uppfödning är sällan någon guldbransch, men det måste gå ihop annars får man syssla med något annat. Vi konstaterade "glatt" idag vid kaffebordet att vi nog lagt ner några miljoner på detta. Fasen, man ska aldrig räkna på vad saker och ting kostar.

Nu innebär inte detta att vi slutar. ABSOLUT INTE, men vi lägger till viss del om verksamheten och kommer att jobba mer mot företag. Detta gör att jag inte kan bluddra på och blogga om allt vi gör, men det innebär alltså inte att vi inte finns kvar i hästbranschen bara för att det blir lite tystare på bloggen. Vi har har haft fullt upp i oktober och våra hästar får en uppgift i den nya verksamheten och när tiderna förändras och det blåser ljummare vindar finns vi där med fina hästar till salu.

Vår lilla Divina behåller vi som framtida avelssto. För vi tror att det vänder om än om några år kanske.

Ninfas has ser allt bättre ut och imorgon hoppas vi att bandagetiden är över. Får erkänna att jag är gruvligt trött på det. Idag tog hon en galopp och bandaget flög av efter två steg. Puh! Hon fick vara utan om hon lovade att inte rulla sig. Hon höll löftet som tur var.

Hon fick komplikationer av permanentkanylerna och jag har varit tvungen att smörja med en gegga som ska ta bort ödem och inflammation. Två-fyra ggr per dag!

Hon har väl aldrig blivit så grejad med som nu. Alla säger att hon är helt ljuvlig och vi är så tacksamma för det. Det behövs varken brems eller lugnande vad vi än gör. Hon finner sig i allt. Hon tackar genom att vara fräschare än på länge. Tusan vet om hon gått med något skit i den där hasen under en längre tid utan att det synts. Jag vet inte om det kan vara så, men piggelin är hon i alla fall och rör sig bättre än på mycket länge.