Så var jag populär igen bland våra stora fyrbenta för nu har vi fått hem Eggersmanns mineraler.Yes please, sa de och tuggade glatt.

Kan någon förklara varför i himlens namn vi tvunget skulle få snö nu, som bara smälter och fryser så det blir isgata?!? Trösten i det hela är att det nästan är ljust till kl 18. Har aldrig förstått varför vi ska ha "normaltid" heller. Man borde vrida klockan åt andra hållet, så det blir ljusare på kvällen. Vem fasiken är uppe och hoppar sådär tidigt? Jaså, ni säger att man ska det, upp och hoppa tidigt alltså. Nix pix, jag nannar på och går upp när jag vaknar. Logiskt, eller hur?

Katterna klagar också på snön.

"Matte vad är detta?"

"Släpp in mig, jag är våt om fötterna!"

Polishästträning i Sevilla, Spanien. Tja, vad säger man? Coola hästar i alla fall. Men jag får nog säga att det funkar med andra raser också. Vi var granne med en privatflygplats utanför Stockholm och alla hästarna vande sig vid att det ven "helikopetrar" och små plan runt öronen på dem.

En underbart vacker morgon med tjock rimfrost.

Hästarna kan vara ute till nästan 18 på kvällen och det blir alltmer drägligt att mocka. Inomhus börjar temperaturen att krypa upp mot uthärdliga grader. Gamla hus med självdrag är inte så komfortabla när det blåser isvindar.

En kväll när vi kom hem stod mätaren på -11,7 ute och +11,7 i köksfönstret. Hm, det var väl lite varmare inne i rummet, men inte mycket. Det är allt bra skönt med en järnkamin i köket!

Igår var det helt underbart väder och jag drog med mig sittunderlag och filt ut till ridhusväggen. Två glada och förväntansfulla katter hoppade med mig ut. De älskar när vi sitter ute och myser/fikar. Solen värmde riktigt gott och jag hade båda katterna klängande i knäet. Såååå skönt med lite värme. Vi satt i gräset, Kenneth körde ut lunchhö till hästarna och snart sänkte sig friden. Bara hästarnas hötuggande hördes.

Idag var det lite mer som vanligt och inte solläge precis. Men det kommer!

Jag har handlat klimatsmart, d v s köpt kött med kort utgångsdatum (till bra pris) och nu hinner vi knappt äta allt jag lagar. Wallenbergare (kalvfärs) stektes igår och lövbiff blir det ikväll. Det är äggulor i Wallenbergarna så det blev till att baka maränger också. Dotter och måg kommer och käkar marängswiss imorgon. Känner mig så nyttig när jag köper det köttet och rätt spännande för jag hittar grejor jag inte annars handlar och då måste jag hitta på lite nya maträtter. Brukar inte köpa kalvfärs t ex. Dessutom slängs inte bra mat när affärerna får sålt det istället. Det går ju alldeles utmärkt att laga till och frysa in om man inte hinner äta innan datumet går ut. Sisådär nu kom snåla Ann-Britt fram igen...  med MacGyverrecepten.

Det är svårt att bestämma hur personlig man ska/kan vara på en blogg, men idag har jag bestämt att vara djupt personlig. Jag tror nämligen att det är många fler än jag som stormar genom livet utan att tänka på hur skört det är och hur tacksam man ska vara över varje minut man får med sina kära.

I fredags ögnade jag igenom dödsannonserna och ser att min barndomsväninnas mamma har gått bort. Hon fick ett mycket långt och bra liv, men jag kände ändå att det tog i hjärtat. Vi var grannar och hon var min mors bästa väninna och de hade så många roliga stunder tillsammans. De kunde vara som hund och katt ibland, men de blev alltid de bästa vänner igen och drog ut på nya upptåg. De delade vått och torrt och vi åkte på massor med gemensamma semestrar, bilandes genom Europa.

När jag läser igenom annonsen står det att begravningen äger rum tillsammans med, och så står min väninnas mans namn. Jag läser om annonsen flera gånger, men förstår inte vad som menas. Kallar på Kenneth och säger "läs här, vad menas med detta?" Kenneth läser också ett par gånger och vi läser annonsen högt för att försöka förstå och så säger Kenneth "Har x också gått bort?" Då ser vi att bredvid vår gamla grannes annons finns min väninnas mans annons.

Jag kände hur jag blev helt iskall i kroppen och jag fick läsa om och om igen för att kunna ta in vad som stod skrivet.

Idag var det begravning för dem och i kyrkan spelades Frank Sinatra "My way" för x och musik kan vara förlösande, jag grät och skrattade om vartannat. Texten stämmer in på x i varje ord.

Jag vet att min väninna har alla sina barn som stort stöd. Det kändes i hjärtat att se de äldre pojkarna bära sin fars kista.

Jag spelar sången igen för er far och känner att det finns inte ord tillräckliga för att beskriva hur djupt jag känner med er familj. Så till er som läser, glöm inte att värdera varje liten stund av livet! Ibland förändras allt på några sekunder.

Tack till Ewa och Nina. Till Ewa för lektionerna och Nina för att hon blev en i familjen och tog så väl hand om Bianca. Jag tror vi alla fick ut mycket av dagen.

Igår kväll släppte vi Bianca och Azora i ridhuset så de fick busa av sig, men vi hann inte med killarna. Vi skulle släppt imorse, men inte heller då blev det av. De var taggade kan man säga. Efter trippel Nelson med pik, diverse dubbel salto baklänges och andra konster bestämde vi att de skulle få en stund bara de två och köra lite hingstkamp. Det behövdes, om man säger som så. Herre jösse så mycket energi de hade. De fick kampa 10 minuter och sedan var de betydligt mer motagliga för instruktioner.

Men det är toppen när de beter sig så när det är kurs, för det är ju då som man kan få lite råd och dåd om hur man ska göra.

Det blev basic work med grabbarna och det gick riktigt fint. Vi brukar ha svårt att få till bra bilder på dem för de är nästan för lugna, men idag skulle vi varit beredda med kameran. Knöggliga hagar som är svåra att avreagera sig i, inne på box ett dygn och sedan fotografering alltså. Nu vet vi det.

Kenneth började med öppna i tömkörningen, med Azora.

Nina red Bianca och försökte styra med kroppen (utan tyglar) och Bianca gick till slut rakt och fint och dit Nina hade tänkt sig.

18 mars är det kursdag med Ewa igen. Då blir de"vanlig" kursdag med lektioner och teori.

Här blev minsann inga rester. Lammfärsrullader med god sås och ris gick ner med hull och hår. Ett glas rött till satt inte helt fel. Nu är jag helt justerad och klar för soffan.

Gossarna trivs alldeles ypperligt i sina nya boxar tillsammans med tjejerna. Det var knäpptyst i stallet, lugnt och fint. Det gjorde lite nytta på "värmen" när vi stängde till vinkeldelen. Nu ligger det mellan 3-6 gr varmt och det får anses som OK när det är svinkallt ute.

Snart kommer Ewa och ger oss lektioner. Temperaturen är på väg uppåt och jag får hoppas det blir som utlovat, uppemot nollan.

Det är så himla kallt att vi flyttat in killarna till stona, eller rättare sagt mamma med föl. Vi hoppas de stannar kvar i sina boxar. Vattnet i hingstdelen fryser i hinkarna och har vi öppet in till tjejerna så blir hela stallet svinkallt. Så nu chansar vi på att detta fungerar. Än så länge lugnt för mor är inte imponerad av sina telningar. Killarna ser de andra tjejerna också, men vi får hoppas att de inte är hoppbenägna :-)

Ska de där tjejerna aldrig titta på oss?

Divina kikar försiktigt över boxkanten.

 

Aciano

Bailarino börjar se lite mer vuxen ut nu.