Gustavsborg PRE

Alla inlägg under augusti 2011

Av Ann-Britt - 31 augusti 2011 14:50

 

Divina på språng och Cassiopeia närmast, med lera i nosen. Helt partiskt säger jag att de är sötast i världen!


Vi sitter och väntar på Esperas nya ägare. Idag åker hon och vi gråter antagligen, som vanligt.


Igår fixade vi hennes tänder och även Azoras. Båda hade sår på tungan och vi funderade över varför. Det var inte tänderna sa veterinären. Så kom jag på att de äter blommorna på kardborrtistlarna. De där grymt vassa, som sticker rakt igenom de tjockaste arbetshandskar. Milde tid. Vilka brudar. Jag har gått och klippt bort en hel del för vi vill inte att de sprider sig, men nu får jag gå ut och ta bort resten. När jag tittade i hagen såg jag att de flesta blommorna var avknipsade. Helt stolliga damer. Det måste ju göra fruktansvärt ont. Tydligen jättegoda blommor. Fast jag tänkter inte prova att äta dem.


PS! Vi grät inte. Vi börjar bli duktiga. Det är onekligen lite lättare för den nya ägaren om inte vi står och bölar ( och även för hästen). Men det är ju inte för att vi inte tror att de får det bra utan för att vi är så rysligt glada i våra djur.

Varje häst lämnar ett hål efter sig. Även lille Rapi och han var inte ens vår häst, men ändå så är det en tom plats i hagen.

Av Ann-Britt - 30 augusti 2011 11:06

Jag har varit riktigt duktig jag med och jobbat småtjejerna i ridhuset, tämligen regelbundet. Vi har vår bana med presenning, bommar, boll och portal. Vi ska utöka med gungbrädan också.

Jag har samtidigt tränat de sju lekarna (NH). Azora har varit lätt frånvarande emellanåt, men igår hade poletten ramlat ner. Det räckte att jag viftade lite, lite med pekfingret så backade hon lugnt och fint och sedan kom hon till mig igen bara jag "kammade" lite i luften med händerna. Jag behövde inte ta i grimskaftet. 

Hon flyttade sig sidledes med framdelen för en liten, liten tryckning. Det var stört omöjligt tidigare. Hon nästan välte utan att flytta fötterna. Snacka om att INTE gå undan för tryck.

Longeringen fungerar fint både i skritt och trav och nu övar vi förstås på att gå ut från volten och springa längs långsidan. Championatsträning...

Men imorgon kanske hon tittar på mig med stora ögon och säger "det här har jag aldrig varit med om innan". Kul med unghästar. Man lär sig mycket av dem.


 


En koncentrerad Azora. Hon har inte vitt på bakbenet utan det är snö.


 

Azora som bebis.


 

Aguila, den stolta modern, med Azora.

Av Ann-Britt - 29 augusti 2011 12:29

Bailarino var lite ledsen igår när Rapido åkte hem efter sommarens lek. Men han nöjer sig nu med storebror. Baila har blivit så pass tuff så han bjuder upp Aci till lek. Han springer och biter Aci i rumpan och till slut så blir det en liten fight. Väldigt trevligt att se de två leka. Det vågade jag inte hoppas på i våras. Då var lille Baila livrädd för storebror. Skam den som ger sig!


Vi hoppas Rapido får en snäll ny ägare och önskar honom lycka till framöver. Det är en jättetrevlig kille, så ta väl hand om honom du som köper honom!


 

Småkillarna. Jag tror Rapido gick upp 75 kg här och växte flera centimeter. Det händer grejor i den här åldern. Bailarino börjar kännas mer som häst än unghäst och när jag ser oss två på film inser jag att han blivit hög, eller också har jag krympt. Tänk att lilla Ninfa får så stora ungar.


Av Ann-Britt - 28 augusti 2011 10:57

Jag har fått veta att en av våra kollegor miste sin hingst i gårdagens hemska åskoväder. Han dödades av blixten. Det är så hemskt så jag saknar ord.

Ett helt förfärligt åskoväder drog snabbt in och hos oss var det över på 30 minuter. Jag tycker alltid det är otäckt när hästarna är ute i oväder, men när det kommer så plötsligt så hinner man inte ens ut och ta in dem, så de flesta av våra var ute. Det var bara mammor med föl inne i stallet.

I våra platta hagar är ju hästarna högsta punkten och efter det hemska som hände kommer jag att vara ännu mer orolig.
Helt ofattbart och mina tankar går till de stackare som drabbades.

Av Ann-Britt - 25 augusti 2011 11:44

I tisdags blev allt klart med besiktning osv och Espera är klar att byta hem. Karin, som nya matte heter, och Espera passar som hand i handske. Vi kände redan efter första provridningen att det var klart. Det fanns liksom ingen annan utgång när man väl sett de två tillsammans. Och jag grät floder när Karin åkte, för jag förstod att Espera skulle byta ägare, även om vi inte fått ett OK på affären.

Hon ockuperade mitt hjärta redan när jag såg henne i Spanien och då var det inte ens sagt att hon skulle komma till oss. Attans vad vissa hästar nästlar sig in.

Hade jag varit mer aktiv som ryttare skulle hon aldrig fått lämna oss, men jag har fullt upp med alla våra småttingar och det är bara att inse att ridningen kommer i andra hand.


Vi önskar de två lycka till!


 

Det är Espera som är i mitten av de tre bruna.

Av Ann-Britt - 24 augusti 2011 18:05

Jag åkte till veterinären med Tiger igår. Han har varit halt till och från en vecka och vi tyckte det var bäst att kolla upp det. Det visade sig vara en minimal liten rispa i trampdynan. Snacka om pipig kisse. Men han blev ompysslad och fick ab för han är snuvig också. Han fick en spruta smärtstillande och nu är han piggelin igen. Lille Tiger. Nu haltar han inte.


Vi jobbar vidare med unghästarna. Bailarino och Rapido först. Det är lite halvonödigt att vara själv i ett ridhus tycker Baila och förresten i stallet också, men han lär sig väl snart. Kanske. De var duktiga i alla fall.


Sedan var jag in dit med Corazona, Futura och Azora. De kom och mötte mig en i taget i hagen så det var bara att ta den som anmälde sig frivilligt till jobb.
Nu har vi gjort en bana med presenning, några bommar och en portal de ska gå igenom. Där kan vi hänga plastremsor och annat gräsligt hemskt. Bra lastträning.


Samåkning till championatet har nu löst sig så vi åker med Azora. Kajsa har lovat vara hästvakt och det tackar vi för! Förhoppningsvis är vädret gynnsamt och då kan hela gänget vara ute. September brukar vara en god månad.


 

Man kan lära sig mycket av att bara titta på också! Det gäller nog även för hästar.

Av Ann-Britt - 22 augusti 2011 18:37

Idag tog vi pojkarna en och en i ridhuset, så att de får öva på att vara ensamma både i stallet och ridhuset. Hemskt onödig övning tyckte Bailarino. Rapido tvekade om han skulle följa med Kajsa till ridhuset och lämna den stackars kompisen i stallet, men till slut lät han sig övertalas. Bailarino grät...

När Baila kom in i ridhuset snackade han med kompisen på väggen, som som vanligt var dödstråkig och inte svarade.

Han tyckte det var rätt onödigt där inne också, men när han väl gått över presenningen en gång blev han så stolt att han glömde ensamheten. Han blev helt lugn och tuggade och smaskade. Vi promenerade över några gånger till lugnt och fint och så var övningen till ända.




Av Ann-Britt - 21 augusti 2011 18:32

Kursen var mycket lyckad och jag är nu så sugen på att rida in Dula och Azora med detta koncept. Egentligen skiljer sig nybörjarstadiet av Naturlig dressyr sig inte speciellt mycket från ridningen i TTEAM, så jag har provat på det förr, men jag glömmer bort att jag kan vissa saker och glömmer därmed också bort att använda mig av det jag kan.

Lassoring red jag en hel del med när vi hade vårt tokiga halvblod. Det var enda gången jag vågade galoppera honom. Vi hade ridbana ute (inackorderade) och den låg vid hagarna, så det var inte så att vi var inne ensamma i ett ridhus. Nej, jag red ute och så red vi bort till en stolpe vid banan och där plockade jag av tränset (från ryggen) och hängde på stolpen. Då blev Mandingo så otroligt stolt och då kunde vi galoppera lugnt och fint. Då störde jag inte honom genom att sitta och tjyvhålla eller göra annat dumt med händerna. Ganska märkligt eller hur? Utan träns gick det lugnt och fint och balanserat.

Vi såg också under kursen att man håller på väldigt mycket med händerna, trots att man rider på helt långa tyglar osv. Nu behöll alla huvudlaget på för ren trygghet. Man behöver ju inte bli helt stollig första gången man är på kurs.

Jag lägger en video här med Magdalena och Bianca. Bianca är inte så mycket riden och det är första gången Magdalena träffar Bianca, och hon gör ett kanonjobb med hästen.

Bianca är, vad Ewa kallar, vänligt dominant, och väljer gärna vägen själv så det tog ett tag innan hon överlät vägvalet åt Magdalena. Detta var vår första kurs och alla hjälper är grova i  början. Slutmålet är förstås att enbart använda kroppen som styrmedel, spö och annat ska plockas bort efterhand som häst och ryttare förstår varandra.

Naturlig dressyr ska även kunna användas på riktigt hög nivå, galoppiroutter och piaff är förstås möjligt på vårt nästa kurstillfälle, för då har alla övat hemma?!? Eller?



 

Första gången jag laddar upp klipp direkt från arkivet till bloggen. Nu får vi se om det fungerar.


Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21
22
23
24 25
26
27
28
29 30 31
<<< Augusti 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards