Jag är verkligen lättrörd när det kommer till våra avkommor. Jag gråter när de föds, gråter när de åker till ny ägare och gråter när det går bra för dem.

Lotta hade denna video på sin blogg och den måste jag förstås genast stjäla. Tårarna trillade hela tiden jag såg på den.

Tänk att min lille älskling skulle bli förhäst i en kadrilj! Det hade väl inte någon trott för två år sedan. Lotta skriver på sin blogg att hon ska lära Figaro bli ridhäst och han ska lära henne rida och jag tycker allt ni gjort ett förbaskat bra jobb båda två!

Figaro är vårt första föl och givetvis alldeles speciell bara för det. Det satt allt bra långt inne att sälja honom, men jag insåg att han behövde en matte/husse med mer tid.

Han var ett projekt för någon med mycket tid och ambitioner. Många hörde av sig, men bara två fick komma hit och titta på honom. Först en dansk dam och det blev ingen affär. Sedan fick jag ett mail från Lotta och jag kände direkt att där var nya ägaren. Nu skulle det bara klicka dem emellan också.

Lotta kom hit och verkade tycka om den smällfeta vackra herren. Han var så tjock att han knappt kunde röra sig. Troligen hade han haft en fångkänning och jag berättade alla fel och brister jag kunde hitta på om honom (inte så många).

Lotta tyckte nog jag var en underlig säljare!

När hon provred honom så skrittade de runt i ridhuset och Figaro var lite halvengagerad. Då sprider sig ett leende i Lottas ansikte och leendet blir större och större. Ojdå, tänkte jag, antingen är det det värsta hon suttit på eller också är det kärlek.

Det var nog det sistnämnda, för Figaro blev hennes.

Det har verkligen krävts sin kvinna att göra smal och fin ridhäst av knubbisen. Jag sa till Lotta att hon hade ett år framför sig innan det kunde bli tal om normal ridning och jag hade inte så fel. Men NU djäklar har du en fin häst Lotta!

En sak att tänka på för alla er som har hästar ni inte har tid med, inte tycker om, är rädda för, älskar för mycket för att sälja eller vad som. Det finns så många trevliga människor där hästen får det minst lika bra som hos er själva. Tänk först och främst på hästen och sätt era egna känslor sist. Det skar i mig att sälja Figge Figarill, men se vilket kul liv han har nu.

Jag älskar att gråta av glädje, så fortsätt skicka foton och filmer på våra avkommor, ni som köpt av oss!

 

Evisen

27 december 2010 23:30

Tack! *rodnar* Ja den provridningen kommer jag aldrig att glömma! Man kan väl säga som så att det var nog både det värsta jag ridit och det bästa! Jag visste ju att han inte alls var igång och att det skulle ta tid men jag var nog inte helt förberedd på vad jag såg. Min sambo Christian föll som en fura för honom så på vägen hem så satt han och tjatade om att han skulle passa mig perfekt, vilken rolig häst, vilken personlighet han hade och du gillar ju utmaningar och har tålamod osv...! Men jag hade redan förälskat mig i Figge via fotot så det tog inte lång tid för honom att stjäla mitt hjärta trots att vi bara vaggade fram i stillsam skritt när jag provred. Nu är han inte så stillsam längre när vi skrittar! Du ska veta Ann-Britt att jag är så glad över att jag fick köpa honom! Många kramar!

http://www.metrobloggen.se/evisen

Ann-Britt

28 december 2010 08:21

Ömsesidig tacksamhet över att du köpte honom.
Jag har förstått att han uppnått annat tempo nu! Härligt. 120 kg minus måste ju kännas otroligt skönt.
Då var det kanske extra tur att Christian var med? Kram till er båda.

 

Magda

29 december 2010 22:58

Vad roligt för er alla 3!:-) Mina tankar går direkt till Honey, min fd.foderhäst jag haft men valde att lämna iväg pga grav.och för att orka med mina egna 2. Fick höra att hon fått en liten skötare, och de verkar passa varandra som handen i handsken, så Honey får nog all kärlek och uppmärksamhet hon behöver. Så du har/hade sannerligen rätt om att det finns andra som kan ta hand om ens lilla älskling minst lika bra som en själv! Tror baske mig att de nyligen var i samma ridhus vi fick se "er" Figge i på filmen! Visst är det Jannebergs ridhus? Annars väldigt likt!:-)

http://www.descarada-de-fenix.blogspot.com

Ann-Britt

30 december 2010 10:05

Ja, det är nog bara att inse att det finns fler som är lika trevliga som man själv. Även om det är svårt att förstå det ibland, he, he.
Figge är i Blekinge och jag rör alltid ihop namnen, Karlskrona tror jag.
Jättekul att din lilla Honey fick det så bra! Då har du glatt både dig själv och en liten tjej och liten häst. Perfekt nyårspresent eller hur?

 

Evisen

30 december 2010 20:21

Japp, det är Jannebergs ridhus som ligger i Karlshamn :o)

http://www.metrobloggen.se/evisen

Ann-Britt

30 december 2010 21:53

Ahhh, nu ska jag försöka komma ihåg Karlshamn!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...