Hade jag få se Budweisers reklamfilmer hade till och med jag suttit kvar när det är reklampaus på TV.

En god vän var väldigt bekymrad över sin hästs hovar. Hovslagaren menade att det fanns inget att göra ??? och gjorde väl heller inte så mycket åt de alltmer trasiga hovarna.

Det fanns inte mycket att förlora så jag erbjöd mig att försöka fixa lite med dem.

I augusti såg de ut såhär

Bakhovar, för dig som inte är hästmänniska.

Och framhovar.

Framhovarna efter första verkningen. En hel del av det utfläkta kunde tas bort, men sprickorna kommer att ta lång tid att "växa bort". De är nästan hela vägen upp till kronranden.

Verkning gjort i måndags, tre månader sedan första besöket och nu är sprickan nästan borta. Han får lite homeopatmedel också av mig. Jag verkar honom nu var femte vecka.

Bakhovarna är nästan helt sprickfria nu.

Detta är inte ett inlägg för att skälla på hovslagare utan mer för att säga att det finns hopp. Jag har all respekt för hovslagare och det har jag sagt i flera inlägg tidigare. Men jag tycker det är roligt att verka och det är nog gamla sömmerskan i mig som rockar loss på form och millimetrar. Min kropp tycker dock att det är onödigt!