Idag har jag varit och shoppat med dottern. Det blev ett nytt regnställ, stövelstrumpor och lite flärd. Jag var så glad över mina fynd, men säg den glädje som varar för evigt.

Åker från Väla till Hyllinge och när jag stannar bilen ser jag att en påse fattas. Mina fina t-shirts och strumpor till mig och maken är alltså borta. Ringer till affären och undrar om jag glömt påsen där. Men nej tyvärr inte. Antagligen har jag tappat den på väg till bilen.

Jag kör tillbaka för jag tänkte att det KAN ju vara så att det finns snälla själar som hängt påsen på en stolpe eller så. Men tror ni det?? Nej givetvis inte. Så din ruttna lilla skit    som tog min påse, jag hoppas du trivs i mina tröjor och makens strumpor.

I morse hade vi mysarstund i hagen. De är så duktiga och kommer fram en och en och blir borstad och kratsad. Nåväl två och två, för ett föl har man under armen hela tiden oavsett vem man borstar, men det är inte så störande. Ganska gulligt istället. Det är knappt så jag fattar att alla de här snälla, fina hästarna är mina/våra.

Flera stycken är dock till salu. Jag ska bara samla ihop mig och lägga ut dem på hemsidan. Det blir så definitivt när de ligger till salu. Våra bebisar...