Jag hade med den här bilden i ett tidigare inlägg och jag förstår ju att om man bara ser den här så tror man att det är en väldigt abstrakt kurs. Men ack nej, det är mycket känsla och tanke och att titta på andra ryttare. Alla sitter åtta timmar i ridhuset och tittar och diskuterar minsta lilla detalj. På de här kurserna gläds dessutom alla åt varandras framgång. Dé ni, i ridvärlden!!!

Nu är ju kommunikation mycket intressant tycker jag, oavsett om det är mellan folk enbart eller folk och djur. Den kloke Mr Branderup drog en spännande liknelse som kan väcka till många tankar. Ni vet ju hur det är med kommunikation. Berättar man något för tio personer så får man tio olika versioner om man ber dem återberätta vad de hört. Jag var lite halvt om halvt medvetslös på sista teorilektionen, men vaknade till och lyssnade lite extra när detta kom: (min version av berättelsen alltså)

Det var ett gäng blinda killar i Indien som skulle få "se" en elefant. Efteråt diskuterade de vad de "sett". Den första sa att en elefant är som en kvast, för han hade fått tag i svansen. Nej, sa den andra "Du är ju helt korkad. En elefant är som pergament" för han hade fått tag i örat. Den tredje sa "Ni är lika dumma båda två. En elefant är som en vägg" för han hade gått rakt in i bringan. Den fjärde sa "Men gud, ni fattar ju ingenting. En elefant är som ett träd" för han hade fått tag i ett ben.

Visst är det lite klurigt? Vad Bent menade (tror jag) är att hålla fast i det ni får tag i och utforska detaljerna runt omkring.  Annars missar man helheten.

Dagens kloka ord från Fru Bolinder, fast egentligen bara tolkade från Bent Branderup. Skulle vara spännande att höra hur de andra på kursen uppfattade det. De var eventuellt mer vid medvetande än jag dessutom

 

Evisen

31 januari 2010 18:12

Japp! Där är han! Vild och vacker! Fast jag måste maila dit .... han har krympt och är bara 60 cm hög!!!

http://www.metrobloggen.se/evisen

 

Ann-Britt

31 januari 2010 18:14

Liten men naggande god?

http://gustavsborgpre.bloggagratis.se

 

Alex

31 januari 2010 19:14

vem är vild, vacker, 60 cm hög och naggande god? bent branderup? :P nej ja bars skoja med er. ja begrep så mycket att ni pratade om något annat, men lite kul blev de allt med tanke på att de inte hänge ihopa mej "blogget" :P

 

ylle

1 februari 2010 06:59

En god historia om det viktiga i att se HELHETEN!!!! Det är alltid lättare att åskådliggöra saker och ting med bilder och berättelser!
Att glädjas åt varandras framgångar, det är väl verkligen något som ridfolket borde träna sig i. Men jag tycker att här bland våra bloggar glädjer vi oss ständigt över varandra!!

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 

Ann-Britt

1 februari 2010 12:03

Fy på sig Alex! Det gällde Figaro förstås, som på PRE-föreningens hemsida är vild och vacker och 60 cm hög. Tydligen har de missat en meter eller så...

http://gustavsborgpre.bloggagratis.se

 

Kryddan

1 februari 2010 21:57

Hej! Fin blogg du har! Bra historia om elefanten!
Mailet jag skickade var till Ann-Louise för jag vill lära mig klickerträning. Ursäkta att jag blandade ihop era namn. Det blir skamvrån för mig... Fy fy!
Kram, Kryddan

http://kryddan.bloggplatsen.se

 

Ann-Britt

2 februari 2010 11:20

Kryddan, tack ändå för besöket. Du kan komma ut ur skamvrån nu tycker jag.

http://gustavsborgpre.bloggagratis.se

 

annie

2 februari 2010 14:52

Jag tycker din teori låter jätte bra.

http://metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?articl

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt som allt tror jag att jag varit i ridhuset 7-8 gånger med Cassiopeia. Hon har gått från tämligen hysterisk till att kunna sittas på under dessa få gånger. I mitt tycke ganska fantastiskt. Idag har Ingrid stått i stigbygeln och vi gick några ...

Jag har nu en blogg på den här adressen:   https://gustavsborgcom.wordpress.com/     ...

Hur bekvämt som helst! Vi deltar i tävlingen Årets Svenska Måltidslitteratur 2015 som Måltidsakademiens BIblioteksstiftelse i Grythyttan utlyser varje år. 2013 deltog vi med vår första bok Året runt på Gustavsborg. Alla tävlingsbidrag finns med i mon...

Svalorna flyttar på samma datum varje år, nästan. Förrförra året den 12:e september, ifjol och i år den 14:e. Det blir så tyst när de lämnat och kvar står jag med all skit som ska skrubbas bort ;-) Nåväl de små mygg- och flugfångarna är väl värda en ...

Att visa sårbarhet/utsatthet är en utmaning för vår självbild, det vi tror på och känslan utmanar våra invanda mönster. Det vi kan fråga oss är vad är det som utmanas? Vad är vi rädda för? Vad måste kanske ändras för att acceptera denna insikt? Vår r...