Gustavsborg PRE

Alla inlägg den 30 januari 2009

Av Ann-Britt - 30 januari 2009 17:56

Av Ann-Britt - 30 januari 2009 17:19

Idag har Kenneth, min man sedan drygt 30 år, och jag varit hos Exportrådet på kurs. Mycket nyttigt att som egenföretagare ha någon utomstående att bolla affärsidéer och tankar med.

Det är så lätt att bli hemmablind. När det gäller negativa saker, som ogräs och skräp, så är det väl en skön självbevarelsedrift, men när det gäller positiva saker så är det ju synd om man inte ser dem längre.

Som att våra hästar är så vänliga, vilket många säger. Det tar vi som en given sak numera och det är väl tråkigt. Då kanske vi glömmer bort att uppskatta dem för vad de är värda... Fast jag tror nog inte det, för vi är lika glada varje dag vi ser dem och får spendera tid med dem.

Eller, som vår kontaktperson på Exportrådet sa när han kom in i stallet "Det är ett haven of tranquility". Han höll på att svimma pga sin allergi, men stod ändå kvar och njöt av lugnet när hästarna mumsade hö.

I helgen kommenterade en av våra kursdeltagare att det var så tyst i vårt stall. Så nu känner vi oss nöjda och belåtna med livet och kan fira fredag!

Jag har tidigare sagt att jag ska presentera våra hästar, men först får Amanda komma in. Hon som gjorde att jag nu älskar katter och inte kan tänka mig ett liv utan minst en katt.


Amanda – en kärlekshistoria 

Amanda kom promenerande över vägen till oss en sommarkväll och jag tyckte hon var den sötaste katt jag någonsin sett. Då visste vi inte hennes namn och döpte henne till Tufs. Hon var lite tufsig i pälsen, halva kroppen var tämligen kal. Hon var full med inälvsparasiter och loppor. Tufs slog sig ner och käkade grillade revben med oss och tyckte sedan att hon skulle flytta in i vårt hus. Kväll nummer två kom hon igen och vidhöll att hon hörde hemma hos oss. Jag var allergisk mot katter och dessutom lite rädd för dem och gillade inte idén full ut. Men hon gav sig inte.

Sedan vandrade hon rakt in i våra hjärtan. Jag fick en grå mössa på mig varje natt, för hon tog plats på min huvudkudde och botade mig från min allergi.

Vi älskade henne fullständigt hämningslöst och oreserverat och vi blev hennes trogna tjänare. När det stormade från väster sprang vi och öppnade dörren på östra sidan så att det inte skulle blåsa på henne. (För då gick hon inte ut). Regnade det från norr ville hon att vi provade om det möjligtvis var bättre på södra sidan. Ibland skulle hon gå ut genom köksfönstret och balansera på ryggen på trädgårdssoffan nedanför. Det såg väldigt vingligt ut, men gud nåde den som försökte hjälpa henne. Hon flyttade med oss från sin hemort sedan 12 år, till vår gård. Den sista veckan innan flytten låg hon på våra flyttkartonger så att vi inte skulle glömma henne.

Efter drygt två helt underbara år tillsammans fick hon en tumör på tungan och fick vandra vidare till katthimlen. Vår 14-åriga okrönta drottning ligger nu begravd bredvid vår trappa. Den trappa vi byggde hennes sista sommar och som hon älskade att sitta på. Där satt hon högt och hade uppsikt över de små ”vidriga” kattungarna från stallet, så att de inte försökte smita in i hennes hus.

Hon var en otrolig personlighet. Vi saknade henne så det gjorde ont och hon fick en stor bit av våra hjärtan med sig över till andra sidan.


Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27 28
29
30
31
<<< Januari 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards